-
Det kan hända
Posted on January 4th, 2012 No commentsJag drömmer. Drömmer om egen pool. En sådan har jag faktiskt velat ha så länge jag kan minnas. Det är hög tid att jag skaffar mig en nu. Innan det är försent. Jag menar vad som helst kan ju hända. Man kan gå runt på stan en dag och plötsligt lossnar en istapp från ett tak och träffar en i nacken. Den kanske slår av ryggraden och så blir man total förlamad från halsen och neråt. Det kan hända. Inte helt sannolikt kanske men det är minsann inte omöjligt enligt min mening. Visst risken att halka i duschen och slå ihjäl sig är väl något större. Men själva orsaken spelar egentligen mindre roll. Jag vill inte missa chansen att ha egen pool nu när det faktiskt är möjligt att jag har råd med en. För första gången någonsin. Dessutom har ju de här mayaindianerna slagit fast att världen kommer gå under någon gång nästa år. Innan dess ska jag ha en egen pool och ha simmat i den minst två gånger.
-
Alla har väl brister
Posted on January 3rd, 2012 No commentsJag har på senare tid uppmärksammat en brist i mitt (i eget tycke) annars välutvecklade intellekt. Då jag visserligen är bra på att analysera saker i smått och sort har jag i vissa sammanhang påtagliga svårigheter att överblicka och skapa mig en helhetsbild. Det är ingen idé här att komma med något särskilt konkret exempel eftersom jag är rädd att det inte skulle vara speciellt spännande. Det får räcka med jag själv har noterat det här. Själva poängen är inte heller att jag har detta problem utan snarare vilka konsekvenser det får för mig i verkligheten så att säga. Jag vet inte ens om den här vetskapen om att jag denna brist är särskilt användbar. Ifall det nu handlar om en regelrätt fysiologisk kognitiv begränsning är det inte mycket jag kan göra åt saken, lika lite som en tondöv person kan försörja sig som pianostämmare (eller kanske går med modern utrustning) eller en person med kraftigt nedsatt syn på grund av förändringar i gula fläcken kan göra en karriär som spejare (kan någon det?).
-
Värde av saker och känslor
Posted on December 24th, 2011 No commentsJag har länge undrat om det finns något som kan beskrivas som ädlare, djupare och sanna känslor. Finns det någon som står över de andra? Personligen kan jag inte svara på den frågan, jag har aldrig känt något sådant. Kanske har jag aldrig känt någonting alls som inte rör min omedelbara tillfredställelse eller enkla lust att befrias från allt vad besvär heter. Kärlek, medkänsla och empati. Jag förstår på ett intellektuellt plan vad alla dessa ord står för och vad de innebär rent konceptuellt men jag har aldrig ”känt” dem själv än mindre brytt mig. Jag bryr mig inte om att du har besvärligt, att någon är klimakteriet. Det rör mig inte ett vitten ifall du och dina barn hamnar på gatan eller ens om ni svälter ihjäl. Jag vill ha en större bil. En lyxigare lägenhet. Jag är inte god människa men jag låtsas som om jag vore och jag anstränger mig dagligen för att visa hur mycket bättre jag är än andra. Ibland får jag för mig att det bästa ordet för att beskriva mig själv är girighet. Men jag har på senare tid börjat tvivla på om det är sant. Det är nämligen inte så att jag vill ha mycket för mig själv det är även viktigt att andra, speciellt vissa inte bara får lite utan ingenting.
-
Svinkallt på jobbet
Posted on December 21st, 2011 No commentsDet är så otroligt kallt på mitt jobb, tycker jag i alla fall. Jag kan börja med att berätta att jag inte jobbar på något fryslager där det ska vara kyligt. Nej, jag jobbar på ett helt vanligt kontor, sitter stilla framför en helt vanlig dator och gör helt vanliga kontorssysslor. Men det är så hysteriskt kallt på mitt kontor att jag knappt kan koncentrera mig, dessutom tror jag att jag håller på att få urinvägsinfektion. Märkligt nog är det bara jag som verkar märka av det här. Flera av mina kollegor kan gå omkring i kortärmarna som om allt vore normalt. Några andra är som jag, jag tror det i varje fall eftersom de också är rejält påpälsade inomhus. Allting är ytterst konstigt, det är ungefär som om vi (som fryser) och de (som inte fryser) är två olika arter som jobbar med samma sak. Det är nästan overkligt, ibland tror jag nästan att jag inbillar mig men så är det faktiskt inte.
-
Jag oroar mig för min vikt
Posted on December 19th, 2011 No commentsJag har blivit allt mer oroad över min vikt på sista tiden. Det verkar som om ett högst oroväckande antal kilon har smugit sig på mig under framför allt sommarmånaderna tror jag. Jag allvarligt talat knappt märkt någonting förrän nu helt nyligen då jag skulle ta på mig min favoritskjorta (som är figursydd och lite tajt till stilen) och jag inte kunde knäppa den. Det var helt, helt omöjligt. Det måste vara något fel tänkte, jag måste ha tvättat den fel och krympt den. Men så var det alltså inte, det är jag som har blivit tjock ingen tvekan om den saken. Och nu måste någonting göras illa kvickt innan det blir ännu värre. Jag får börja träna stenhårt, äta något som ökar min fettförbränning och ja leva sundare helt enkelt. Det har allt varit något av min svaga sida annars att leva sunt. Men nu ska det alltså bli ändring på det.
-
Innan det är försent
Posted on December 11th, 2011 No commentsEn plastikoperation skulle kanske kunna vara på sin plats för min del. Jo, jag tror verkligen det. Det är nämligen att jag inte längre är den jag en gång var. Inte utseendemässigt i varje fall den saken är väldigt klar. Jag har tappat så mycket på senare tid och jag är rädd att jag aldrig kommer få tillbaka det. Så är det rädda det som räddas kan som gäller. Fram för botox, skalpeller, silikon och ansiktslyft. Ja, allting. Jag tvekar inte sund på det här. Jag är som en gammal bil (förvisso av hög kvalité). Sköter man den och underhåller den och bättrar på saker i tid kan den hålla hur länge som helst. Men låter man rosten få fäste ordentligt är det klippt mer eller mindre klippt om man inte är beredd att byta ut hela karossen. Vilket inte är genomförbart alla gånger. Det får inte gå så långt. Jag vet inte vad jag tar mig till i så fall.
-
Välj rätt
Posted on November 21st, 2011 No commentsJag har funderat mycket på en sak den senaste tiden. Mest har det handlat om mina val livet, saker jag gjort och vägar jag tagit i yngre dagar. Gjorde jag rätt? I vissa fall vet jag att gjorde i andra är bevisen överväldigande i motsatt riktning. Andra gånger vet jag inte. Vad hade hänt ifall jag gjort tvärtom i det ena eller andra fallet och så vidare. Det är naturligtvis omöjligt att svara på men jag kan ändå inte låta bli att undra. Jag kan heller inte låta bli att tänka på hur jag kunde gjort för att välja bättre de gånger allt blev fel. Jag valde ju naturligtvis inte fel med flit. Just då resonerade jag förmodligen och kom fram till ett beslut som jag trodde vore det bästa. Men det blev fel ändå. Tänk om jag då istället hade överlämna alla felvalen till slumpen, statistiskt borde det egentligen fungera minst lika bra eller bättre förutsatt att felvalen varit lika många som de som blev rätt eller fler. Jag kan som sagt inte låta bli att tro lite på ödet. Alltså om något går bra för mig måste något annat dåligt inträffa vinner jag en plattskärms teve i något lotteri drabbas jag säkert av fel som kan vara benskörhet så jag inte har någon användning för mina löparskor längre.